Arkitektskolorna måste bli bättre på att lära ut fasadgestaltning

Jag stod snart med en examen i handen – och en grundläggande kunskapslucka. Hur utformar man en vacker byggnad? Det borde vara en av kärnfrågorna, inte ett tabubelagt samtalsämne. 

Debatten rasar kring estetik, uppror startas och den kritiska tonen överröstar. Samtidigt ignoreras ämnet på arkitektskolorna. Som ny student fick jag snart lära mig att designval ska motiveras med nytta, inte känsla. Men ingen praktisk fasadgestaltning – förankrat i samtiden – lärdes ut. 

I kursen arkitekturhistoria däremot fick vi lära oss hur gestaltningsfilosofierna sett ut tidigare epoker. Historiskt sätt har fasadkomposition och stilteori varit högt prioriterade och en självklarhet i en arkitekts utbildning. Men i och med modernismens intåg med målet att bryta med historiska stilar och skapa något nytt, blev fasadutformning med andra mål än rena funktioner irrelevant. Ett rationellt förhållningssätt som etsat sig fast i den moderna arkitektutbildningen. 

Utbildningen kan inte rymma allt. Den skall inte bara klara av att utbilda studenter i arkitekturteori utan även förbereda för en bred praktisk yrkesroll. Men när grundläggande kunskap om gestaltning ignoreras, tunnas det som ska vara arkitektens kompetens ut. Det finns mycket att vinna på att avstigmatisera diskussionen och låta den ta en mer positiv och tillåtande ton. 

”När grundläggande kunskap om gestaltning ignoreras, tunnas det som ska vara arkitektens kompetens ut”

Vi behöver ge arkitektstudenterna både vokabulär och verktyg för att kunna skapa och analysera gestaltningskvaliteter. Det handlar om att förstå fasadgestaltningens möjligheter och utmaningar, dess historiska kontext och praktiska konsekvenser. Att ta hand om byggnadens möte med gatan, men också interiörens möte med världen utanför. Det rör sig inte bara om utsmyckning, detaljer och materialval utan även om ljusinsläpp, rumsuppfattning, kontakt med andra sidan och balansen mellan privathet och offentlighet. En förståelse för hur de mer svårgripbara, så kallade mjuka värdena påverkar människor. Detta är ett komplext ämne som vi bör lyfta fram med självklarhet.

Ämnet blev till slut temat för mitt exjobb, inledningsvis som en sista ansats att åtgärda min egen brist på kunskap, men växte till både föreläsningar och en bok om fasadens arkitektur efter att ha mottagit CBA:s pris för bästa examensarbete.

Mitt arbete tar sin utgångspunkt i de kvaliteter en medveten fasadgestaltning kan skapa, och resulterar i ett antal designprinciper som konkretiserar dessa. En av principerna är till exempel Spatial utbredning som belyser hur öppningar i fasaden påverkar upplevelsen av det interiöra rummet. Rymlighet är ett exempel på en viktig kvalitet interiört, där divergerande utblickar – att från en punkt ha utblick i flera riktningar – är ett verktyg för att uppnå en ökad upplevelse av orientering, kontroll, stimulans och rymd.

Ovan exempel behandlar en interiör aspekt med stöd i forskning om mänsklig upplevelse och välbefinnande. Medan andra principer syftar till fasadens exteriör och rent estetiska aspekter, där en av de enskilt viktigaste faktorerna visar sig vara Omsorg. Omsorgen läses in i såväl noggrannhet i detaljutformning, som övergripande fasadkomposition och förståelse för brukarens användning av övergångszonen, och således fasadens inverkan på det levande stadsrummet. Spatial utbredning och Omsorg är bara två av de framtagna designprinciperna som sammantaget utgör en flerdimensionell grund för analys av befintliga fasader och ett verktyg i utformningen av nya fasader. Här finns mycket att utforska och hämta hem i en utbildningskontext.

”Vi kan fråga oss vilka konsekvenserna blir när fasadgestaltning nedprioriteras, men den verkligt intressanta frågan är vad en återprioritering kan leda till”

Vi kan fråga oss vilka konsekvenserna blir när fasadgestaltning nedprioriteras, men den verkligt intressanta frågan är vad en återprioritering kan leda till. En kursplan som speglar samtida debatt, regelverk och nya insikter i hur man genom medveten gestaltning kan skapa påvisbara kvaliteter – oberoende av stil. Ämnet är ständigt relevant och bör åter ges en central plats i arkitektutbildningen.

Debattartikel av Elin Holm, december 2025